| |
Granprogrammet
Granen utgör en dominerande del av den sydsvenska framtidsskogen och utgör en
stor och ökande råvaruresurs för skogsindustrin inom åtminstone det närmsta
halvseklet. Många skogsskötselproblem i södra Sverige är förknippade med granen.
Den drabbas av skador i form av rotröta, frost, stormfällning och
luftföroreningar. Den skapar monokulturer som i södra Sverige innebär en
begränsning av den biologiska mångfalden samt en landskapsbild som ofta inte
uppskattas av allmänheten. Det finns därför många skäl till att det är speciellt
angeläget med forskning vad gäller granskogsbruk för södra Sverige. Föreliggande
program är en komplettering för att fylla
väsentliga kunskapsluckor. Programmet ska ses som en del i en större satsning
på sydsvensk skoglig forskning och utbildning som sker i samverkan med andra
forskningsutförare i södra Sverige. En viktig del i programmet är att ta vara på
och vidareutveckla den kompetens om sydsvenskt skogsbruk som under drygt tio år
byggts upp vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Forskningen ska vara
tillämpad, d v s den ska bidra till att utveckla den sydsvenska skogsnäringen
och lösa praktiska skogliga problem. Den ska vara innovativ och
lösningsorienterad.
I programmet ingår
sex projekt:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Rotröta |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Föryngring |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Gallring
|
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Naturvård |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Granskogsbruksmodell |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Information
och web-bok |
Projekt 1-4 är valda på grund av att kunskapsluckor har identifierats inom
dessa områden samtidigt som möjligheten att inom programperioden ta fram ny
kunskap som i viss mån kan täppa till dess luckor bedömts vara god. Projekt fem
och sex utgör granprogrammets syntes där ny kunskap som tagits fram inom de fem
första projekten sammanfattas och kompletteras med redan befintlig kunskap.
Mål för granprogrammet
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) | Att signifikant påverka
skötsel av granskog i södra Sverige genom att i dialog med företrädare för
bolags- och privat skogsbruk fortlöpande ta fram och informera om ny och
befintlig kunskap som kan förbättra produktion, ekonomi och naturvård i
sydsvenska granbestånd. |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) | Att vid programperiodens
utgång leda kunskapsutvecklingen i Sverige på skogsbruk i planterad skog i
allmänhet och planterad granskog i Sydsverige i synnerhet samt vara
internationellt erkänd inom området skogsbruk i planterad skog. |
Mål och frågeställningar för delprojekt
Rotröta
Mål:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) | Att minimera de ekonomiska konsekvenserna av rotröta i granskogsbruk i
södra Sverige genom att öka kunskapen om sambandet mellan olika
skogsskötselåtgärder och infektion och spridning av rotröta, samt genom att
utveckla en rotrötemodell som kan användas vid planering av
skogsskötselåtgärder. |
Frågeställningar:
1. Hur sprids rotröta mellan olika grangenerationer?
Studeras i planteringsförsök i Alnarp. Beräknad
rapport hösten 2005 eller senare beroende på pilotstudie.
Berglund, M., 200X. Infection of young Norway
spruce and hybrid larch planted on Heterobasidion infested agricultural soil.
In prep. not planned.
Berglund, M.,
200X. Infection by Heterobasidion in Norway spruce stands under different
management regimes. Dissertation.
April 2005.
Observation av rötfrekvenser vid slutavverkning och
gallring, Tönnersjöheden. Beräknad rapport våren 2003.
Berglund, M., 200X. Comparison of the growth
of Heterobasidion annosum and Heterobasidion parviporum
in southern and
northern Sweden following inoculation of Norway spruce trees and stumps.
Presently published in thesis. Peer reviewed
planned to December 2005.
Rönnberg, J., Johansson, U., Berglund, M. & Sallnäs, O., 200X.
Incidence of butt rot in consequtive rotations
of Norway spruce
and the possible profitability from stump treatment at clear felling. Planned to
2004
Rönnberg, J., Petrylaite, E., Johansson, U. & Berglund, M., 200X.
Mapping of infection by Heterobasidion
in Norway spruce
stands under different management regimes. In prep. autumn 2005.
Rönnberg, J., Pratt, J., Petrylaite, E. &
Nilsson, G., 200X.
Heterobasidion infection of
Pinus silvestris stumps and the importance
for infection of Norway spruce in mixed stands. Manuscript under language
revision.
2. Är infektion via slutavverkningsstubbar ett reellt problem
och är det lönsamt att behandla
slutavverkningsstubbarna mot infektion?
Långsiktigt försök planerat, Åtvidaberg m fl.
Beräknad rapport om ca 20 år.
Del i frekvensstudie, teoretiska samband. Beräknad rapport våren 2004 (Se pkt1)
Beräkningar med rotrötemodell
3. Har valet av föryngringsåtgärder betydelse för frekvensen
rotröta i det nya beståndet?
Långsiktigt försök planerat, Åtvidaberg m fl.
Beräknad rapport om ca 20 år.
Thomsen, I.
M., Jørgensen, B. B. & Rönnberg, J., 200X.
Incidence of root and butt rot in a Danish tree species
experiment
established on former agricultural or forest land. In prep. not planned. ??
4. Hur skall gallringsstubbar behandlas för att minimera risken
för infektion av rotröta?
Studeras i täckningsgradsstudie. Beräknad
rapport våren 2003, proceeding hösten 2002.
Berglund, M. & Rönnberg, J. 2004.
Effectiveness of treatment of Norway spruce stumps with Phlebiopsis gigantea
at different
rates of coverage for the control of Heterobasidion.
For. Path. 34: 233-243.
Berglund, M. & Rönnberg, J., 200X. The
long term effect on the spread of Heterobasidion infection on Norway
spruce stumps
treated with different coverage of Phlebiopsis gigantea. In prep.
not planned.
Rönnberg, J. & Evgeny, S. 200X.
Efficacy of different concentrations of
Rotstop® and RotstopS and imperfect cover of RotstopS
against Heterobasidion spp. infections on Norway spruce stumps. In
prep. planned to December 2005.
Berglund, M.,
Rönnberg, J., Holmer, L. & Stenlid, J. 2005.
Comparison of five strains of Phlebiopsis gigantea and two
Trichoderma formulations for treatment against natural Heterobasidion
spore infections on Norway spruce stumps.
Scand. J. For. Res. 20: 12-17.
5. Kan pergamentsvamp bromsa upp spridningen av rotröta i redan
infekterade bestånd?
Tillväxthastighetsstudie i Tönnersjöheden. Rapport hösten 2002, plus proceeding
2001.
Pettersson,
M., Rönnberg, J., Vollbrecht, G. & Gemmel, P. 2003. The
effect of thinning and Phlebiopsis gigantea stump treatment
on the growth of Heterobasidion parviporum inoculated in Picea abies.
Scand. J. For. Res. 18: 362-367.
6. Hur snabbt växer rotröta i rötter och stamved och hur snabbt
sprids rotröta i ett bestånd?
Tillväxthastighetsstudie i
Tönnersjöheden. Rapport hösten 2002, plus proceeding 2001.Se pkt 5
7. Vid vilken minsta stubbdiameter fås spridning av rotticka till
angränsande träd? Ny studie och försök
södra Sverige utlägg 2003. Beräknad rapport hösten 2008.
Berglund, M. & Rönnberg, J., 200X. Limits in size
and age of Norway spruce trees for Heterobasidion spore infection and
subsequent spread after precommercial thinning. In prep. planned to December
2008.
8. Diverse
Rönnberg, J., Gemmel, P., Vollbrecht, G. & Elfving, B., 200X.
Management of Norway spruce to reduce the incidence of
Heterobasidion infection and risk for windthrow. In prep. not planned.
Nilsson, G.,
2002. Behandling av tallstubbar mot sporinfektion av rottickan – nödvändigt
eller inte i Sverige? Institutionen för
sydsvensk skogsvetenskap. Examensarbeten nr 33, 27 sid.
Petrylaite,
E., 2004. Assessment of pine stands – is root rot really a problem?
Final thesis nr XX, XX pp.
Rönnberg, J.,
Petrylaite, E., 200X. Infection of Heterobasidion in pine stands in
Sweden and the possible benefit from stump
treatment. Proceeding at the 11th International Conference on Root
and Butt Rots, 16-22 August 2004, Poznan and
Bialowieza, Poland. pp. XXX-XXX.
Rönnberg, J., Berglund, M., Petrylaite, E. & Nilsson, G.,
200X. Heterobasidion
infection of Pinus silvestris stumps and the
importance for infection of Norway spruce in mixed stands. In prep. not planned,
July 2005.
Föryngring
Mål:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
Att minska totalkostnaden för granplanteringar genom att ta fram
föryngringsmetoder som minskar föryngringskostnaden samtidigt som kvaliteten i
föryngringarna bibehålls eller ökas samt genom att utforma ett
beslutsstödjande verktyg som hjälper brukaren att välja rätt (tillräckligt
hög) intensitet i föryngringsarbete. |
Frågeställningar:
1. Kan man nå bättre totalekonomi genom nya kombinationer av olika
föryngringsåtgärder, t.ex. små plantor i kombination
med intensiv preparering av planteringspunkten?
Planttyp x markberedning (Asa och Skogaby),
klon x markberedning (Tönnersjöheden), plantstorlek/planttyp (Sveaskog)
Johansson, K.
Söderbergh, I., Nilsson, U. & Allen, H. L. 2005.
Effects of scarification and mulch on establishment and
growth of six
different clones of
Picea abies. Scandinavian
Journal of Forest Research. (In press).
Johansson, K., Nilsson, U. Allen, L.2005.
Interactions between soil scarification treatments and seedling types of Norway
spruce.
Submitted manuscript.
Johansson, K. 200X. Establishment of
planted Norway spruce – interaction between various regeneration treatments.
Dissertation. May 2004
2. Vilken
eller vilka tillväxtfaktorer begränsar planterade plantors etablering och hur
skall en snabbare
etablering kunna erhållas?
Gödsling och bevattningsförsök samt markberedningsförsök
(redovisas våren 2003), klon x markberedning (redovisas hösten 2004),
Högbom, L., Nilsson, U., & Nilsson, U. 2002.
Nitrate dynamics after clear felling monitored by in vivo nitrate reductase
activity
(NRA) and natural 15N abundance of Deschampsia flexuose (L.) Trin.
For. Ecol. manage. 160: 273-280
Nilsson, U.
& Örlander, G. 2003. Response of newly planted Norway spruce seedlings to
fertilisation, irrigation and herbicide
treatments Ann. For. Sci. 60:1-7.
Nordborg, F.,
& Nilsson, U. 2003. Growth and net nitrogen uptake in Picea abies (L.)
Karst. seedlings, effects of fertilization and
site preparation. Ann. For. Sci. 60: 657-666
Nordborg, F., Nilsson, U., & Örlander, G. 2003.
Net nitrogen uptake and
growth of newly planted Picea abies (L.)
Karst. seedlings
as affected by different soil treatments. For. Ecol. Manage.
180, 571-582
Örlander, G.,
Nordborg, F. & Gemmel, P. 2002.
Effects of complete deep-soil
cultivation on initial forest stand development.
Stud.
For. Suec. 213: 1-20.
Johansson, K., Örlander, G. &
Nilsson, U. The Effects of Mulching on Competing Vegetation, Growth and Damage
by Pine Weevil
in Young Plantations of Norway Spruce (Picea abies L. Karst.) (manuscript).
Skadegörare
Langvall, O., Nilsson, U. & Örlander, G. 2001.
Frost damage to planted Norway spruce seedlings - influence of site preparation
and seedling type. For.
Ecol. Manage. 141: 223-235
Petersson, M., Örlander, G., & Nilsson, U. 2004.
Feeding barriers to reduce
damage by Pine weevil (Hylobius abietis).
Scand. J. For. Res. 19: 48-59.
3. Vilka
för- respektive nackdelar finns med plantering av gran under tallskärm?
Försöksserie i samarbete med SKS (redovisas
våren 2003)
Nilsson, U.,
Karlsson, M. & Örlander G. 200X.
Establishing mixed forests by planting of Norway spruce seedlings under Scots
pine
shelterwood. Manuscript 2005.
Nordborg, F.
Jacobsson, C., and Nilsson, U. Growth and nutrient uptake in Norway spruce
seedlings planted on clearcuts and in
Scots pine shelterwoods. Alla data insamlade hösten 2004, skrivs 2006.
Karlsson, M,.
Oleskog, G., Johansson, U., and Nilsson, U. Natural regeneration in Scots pine
shelterwoods and adjacent clearcuts.
Alla data insamlade hösten 2004, skrivs 2005.
Karlsson, M., Nilsson, U. & Örlander, G.
2002. Natural regeneration on clearcuts – effects of scarification, slash
removal and year
of cutting Scand. J. For. Res. 17, 131-138
Karlsson, M.
& Nilsson, U. 2004. The effect of scarification and shelterwood treatments on
natural regenerated seedlings of occurring
tree species in southern Sweden. For. Ecol. Manage. Accepted manuscript
4. Vilken
potential finns att med hjälp av intensiva föryngringsmetoder minska
heterogeniteten i ungskogen? Ny
bearbetning av gamla försök (hyggesålder och djupplöjning) samt survey-material
(Hugin samt nyinsamlat) (redovisas våren 2005).
Nilsson, U. & Allen, H.L. 2003.
Short- and long-term effects of site preparation, fertilization
and vegetation control on growth and
stand development of planted loblolly pine. For. Ecol. Manage. 175, 367-377
Nilsson, U.,
Nordborg, F. & Örlander, G. 200x. Heterogeneity in Norway
spruce plantations. Planned to 2005.
5. Vad
innebär ett lägre stamantal i granplanteringar för framtida produktion,
virkeskvalitet och ekonomi med
och utan komplettering med naturligt föryngrade
björkar? Utgångslägen via rikstaxdata samt
ny ungskogsinventering (hösten 2003)
Agestam, E.,
Nilsson, U., Nyström, K. 200X. Species
composition and stand structure in Norway spruce plantations in southern Sweden.
Planned to 2003.
Modellsimuleringar med ungskogsfunktioner (hösten
2003)
Agestam, E., Karlsson, M. & Nilsson, U. 2005.
Mixed Forests as a Part of Sustainable Forestry in Sweden J. Sust. For. (In
press)
Studie av hjälpplanteringsförsök och förbandsförsök
med avseende på tillväxt och virkeskvalitet.
Nilsson, U. and Gemmel P. Effects of replacement
planting in gaps in Norway spruce plantations on long term growth.
Alla data insamlade, manus färdigt, skickas in 2005.
Pfister, O., Gemmel, P., and Nilsson, U. The
influence of gaps on wood quality in planted Norway spruce.
Datainsamling under 2004-2005, skrivs 2006.
Walentin, C,.
Walentin, C., Ekö, P-M., Johansson, U., and Nilsson, U. Silviculture in spruce
with wide spacing. Effects on quality trades.
Datainsamling under 2004, skrivs 2005
Wallentin,
C., Pfister, O., Ekö, P-M and Johansson, U. Silviculture in spruce with wide
spacing. Economical considerations.
Datainsamling under 2004, skrivs 2005
6. Vilka
effekter får viltbete för produktion och kvalitet i sydsvenska
granplanteringar.
Bergquist, J., Kullberg, Y and, Örlander, G. 2001. Effects
of shelterwood and soil scarification on deer browsing on planted
Norway spruce Picea abies L. (Karst) seedlings. Forestry 74:
359-367
Bergquist,
J., Örlander, G. & Nilsson, U. 2003. Interactions among forestry regeneration
treatments, plant vigour and browsing
damage by deer. New For. 25, 25-40.
Bergqvist,
J., Bergström, R. & Zakharenka, A. 2003. Responses of youn Norway spruce (Picea
abies) to winter browsing by
roe deer (Capreolus capreolus): effects on height growth and stem morphology.
Scand. J. For. Res. 18.
Gallring
Mål
·
att ta fram kunskap och att utforma ett beslutsstödjande verktyg
så att gallringsprogram kan utformas för enskilda bestånd så att risken för
skador vid gallringen (mekaniska skador, vind, röta mm) minimeras samtidigt som
produktion, virkeskvalitet, ekonomi och naturvård maximeras
Frågeställningar:
1. Hur stor skada på kvarstående träd orsakar dagens
gallringsmetoder vid gallring i granskog av olika ålder?
Surveystudie, redovisas våren 2003.
Walentin, C., Nilsson, U., and Nordfjell, T.
200X. Damage due to thinning in Norway spruce plantations in southern Sweden.
Planned to 2004
2. Vilken effekt har mekaniska skador på framtida kvalitet och på
intäkter i kommande gallringar/slutavverkning
Ekonomisk beräkning med hjälp av granskogsbruksmodellen
(redovisas 2005)
Walentin 200X.
Thinning in Norway spruce plantations. Dissertation,
planned to 2006.
3. Hur påverkas den ekonomiska analysen om hänsyn tas till
diameterfördelning i beståndet? Ekonomisk
beräkning med hjälp av granskogsbruksmodellen samt exempel från ett
förbandsförsök på Tönnersjöheden (redovisas 2005)
Walentin
200X. Thinning in Norway spruce plantations. Dissertation, planned to 2005
Walentin, C., Pfister, O., Ekö, P-M and
Johansson, U. Silviculture in spruce with wide spacing. Economical
considerations.
Datainsamling under 2004, skrivs 2005
4. Vilka fysiologiska parametrar är viktiga för att förklara
gallringsreaktionen hos enskilda träd?
Gallringsförsök, Tönnersjöheden (redovisas våren 2005)
Walentin, C.
Thinning in Norway spruce. Effects on morphology, allocation and growth. Alla
data insamlade hösten 2005, skrivs 2006.
Walentin, C., Johansson, U. and
Nilsson, U. Thinning response in relation to light, nutrients and water. Alla
data insamlade hösten 2005,
skrivs 2006.
5. Hur påverkas framtida virkeskvalitet av gallringsprogrammet
Pfister, O., Nilsson, U., Säll, H. & Örlander, G. 200X.
Effect of thinning program and fertilization
on future fiber- and wood quality in
Norway spruce plantations. Planned to 2005.
Pfister, O.
Effect of silvicultural methods on fiber- and wood properties in planted Norway
spruce. Dissertation. Planned to 2007.
Pfister, O., Walentin, C., Ekö, P-M., Johansson, U., and
Nilsson, U. Silviculture in spruce with wide spacing. Effects on quality trades.
Datainsamling under 2004, skrivs 2005
Ekö, P-M,
Johansson, U., and Walentin, C. Individual stem selection at thinnings in Norway
spruce - effects on growth, wood quality
and economy. Alla data insamlade, skrivs 2005
Pfister, O.,
Nilsson, U., Säll, H. & Örlander, G. 200X.
Effect of thinning program and fertilization on future fiber- and
wood quality in
Norway spruce plantations. Planned to 2005.
6. Effekter av gallringsstyrka,
stickvägar, tidigt huvudstamurval och schematiskt urval vid gallring i
granskog.
Analys av de nordiska blocken i IUFRO RG.1.05.05
grangallringsförsök (SNS-projekt)
Skovsgaard, J.P. Nilsen, P. & Johansson, U. Nordic IUFRO thinning experiments in
Norway spruce. Datainsamling 2004, skrivs 2005.
Naturvård
Mål:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) | att kunna ge
rekommendationer för var, när och hur högstubbar och naturvårdsträd bör sparas
vid gallring och slutavverkning i granskog i Sydsverige. |
Frågeställningar:
1. Medför högstubbar ökad biodiversitet på region- och
landskapsnivå? Ska högstubbar ställas även i normal
produktionsskog eller bara
vid värdekärnor, dvs. utspridd eller koncentrerad naturvård?
Högstubbsförsök
Abrahamsson,
Lindbladh & Niklasson. 200X. The
diversity of saproxylic beetles on high-stumps of Picea abies and
Betula spp. in different landscape types
in southern Sweden – a comparison between biodiversity “hotspot” areas and
production forests. Planned to 2005.
Abrahamsson,
M & Lindbladh, M (under review Forest Ecology and Management) Saproxylic beetles
and man-made dead wood – a substrate
comparison between high and low stumps of spruce (Picea abies).
Delrapport Småland. Resultat från fönsterfällor, sållning av bark och GROT från
ettåriga hyggen. Samarbete med Mats Jonsell på Entomologen, SLU
Uppsala.Redovisas 2003-04.
Jonsell, Abrahamsson, & Lindbladh. A
comparison of the substrates high stumps vs. tops and branches for the diversity
of saproxylic beetles in
different landscapes. Alla data insamlade, skrivs 2007.
Abrahamsson,
Lindbladh & Rönnberg. The effect of root rot of Heterobasidion annosum on high
stumps of Picea abies on the fauna of saproxylic
beetles. All data insamlad hösten -2005, skrivs 2005/2006.
2. Att ställa högstubbar i Gallring, en motiverad
naturvårdsåtgärd?
Lindbladh & Abrahamsson. Saproxylic beetle fauna in high-stumps of Spruce from
first and third thinning. Alla data insamlade hösten 2005, skrivs 2006.
3. Medför skillnader i allokering och trädslagsval av högstubbar
inom och mellan granbestånd skillnader i
naturvårdseffektivitet?
Lindbladh, M, Abrahamnsson, M & Seedre, M (manuskript) Saproxylic beetles in
artificially created high-stumps of spruce and birch located close or
distant to hot-spot areas
4. Vad medför högstubbar och naturvårdsträd för kostnad (i form
av minskad produktion och avverkningsintäkter) och
effektivitet (biodiversitet
per satsad krona) i granbestånd med dominerande produktionsmål respektive
bestånd där
naturvårdsmålet har hög prioritet?
Pengar har sökts hos Skogssällskapets forskningsfond för analys
av naturvårdsträd
Granskogsbruksmodell
Mål:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
att sammanställa och organisera befintligt kunskap på ett
sådant sätt att den så långt möjligt blir syntetisk och fullständig |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
att
modellen skall bli ett redskap för att utföra detaljerade analyser av olika
skötselalternativ |
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) |
att hitta uppslag för angelägna forskningsuppgifter och
härvid ta fram komponenter och kunskap med användning både inom och utanför
modellen |
Arbetsuppgifter:
1. Att sammanställa befintlig kunskap om överlevnad och tillväxt
hos planterade granplantor på hyggen i södra Sverige i
en föryngringsmodell
Arbetet pågår, föryngringsmodellen kommer att redovisas i sin helhet 2005 men
delmodeller redovisas tidigare
Nordborg, F.
& Mason, E. 200X. Modeling establishment and growth of
planted Norway spruce in southern Sweden. Planned to 2004.
Nordborg, F.
and Johansson, K. 2004. Simulation of
soil water availability in south Swedish clearcuts. Alla data insamlade, skrivs
2004.
Nilsson, U. & Örlander, G. 200X.
Modelling mortality by Pine weevil in Norway
spruce plantation in southern Sweden. Planned to 2004.
Langvall, O.
& Hannerz, M. 200X.
Modeling damage by frost in Norway spruce plantations in southern
Sweden. Planned to 2004.
Nordborg, F., Langvall, O. Modeling effects of frost
damage and competition from shelter-trees on the growth of planted Norway spruce
seedlings.
Data är insamlade, skrivs 2005.
Nordborg, F. Modelling competition for light
between ground vegetation and planted Norway spruce. Data är insamlade,
bearbetning 2004,
publicering 2005.
2. Att vidareutveckla Kenneth Nyströms ungskogsfunktioner till
att gälla planterad granskog i södra Sverige
Nya funktioner finns framtagna
Nyström, K., Fahlvik, N., Agestam, E.,
Nilsson, U. Growth function for the development of young Norway spruce, Scots
pine and birch in
southern Sweden. Validering, bearbetning och publicering under 2004
Agestam, E.,
Nilsson, U., and Nyström, K. Development of pure Norway spruce and mixed Norway
spruce/birch stands. Skrivs 2004
3. Att utveckla en modell för framskrivning av
diameterfördelningar Kommer att utföras av
Eric Agestam och Kjell Karlsson vid institutionen för bioenergi i Uppsala.
Karlsson, K., and Agestam, E. 200X. Modelling
diameter distribution of planted Norway spruce stands. (Planned to 2004).
4. Att sammanställa befintlig och ny kunskap om rotröta i
planterad granskog i södra Sverige i en rotrötemodell
Arbete pågår i samarbete med Heureka och ett Europeiskt
initiativ, redovisas 2004
Pukkala, T.,
Möykkynen, T., Thor, M., Rönnberg, J. & Stenlid, J., 200X. Modelling infection
and spread of Heterobasidion annosum in
Fennoscandian conifer stands. In prep.
5. Att utveckla en modell för ekonomisk analys av gallring och
slutavverkning i granbestånd
Granskogsmodellen, redovisas 2005
Agestam, E.,
Ekö, P-M., Fahlvik, N., Johansson, U., Karlsson, M., Nilsson, U., Nordborg, F.,
Rönnberg, J. Modelling effects of silvicultural
methods in planted Norway spruce stands. Bearbetning 2004-2005, Skrivs 2006.
6. Att utveckla indikatorer för naturvård/rekreation som kan
användas som utdata 7. Att utveckla ett system så att information om
spridning/osäkerhet i utdata presenteras för användaren?
Granskogsmodellen, redovisas 2005
Se pkt 5
Frågeställningar (exempel):
1. Vilken effekt har avgång i luckor och strödd avgång på produktion,
kvalitet och totalekonomi?2. Hur påverkas produktion, kvalitet och totalekonomi under omloppstiden av
minskat plantantal?
3. Vad betyder avgång i luckor respektive strödd avgång för det framtida
beståndets produktion och kvalitet?
4. Vad innebär stor respektive liten heterogenitet i ungskogen för produktion
och kvalitet i gallrings- och slutavvekningsbestånden.
5. Vilken betydelse har gallringsprogrammet för risk för skador (mekaniska
skador, rotröta och vindskador) samt
produktion och ekonomi?
Information
Mål:
![bullet](../../_themes/granprogrammet/granknopp.gif) | att informera om ny och befintlig kunskap som kan förbättra produktion,
ekonomi och naturvård i sydsvenska granbestånd |
Arbetsuppgifter:
- Att utarbeta och ajourhålla en informativ hemsida
- Att under programperioden publicera en lärobok om granskogsskötsel (Web-bok)
- Att årligen arrangera/delta i ett flertal exkursioner i södra Sverige
- Att i samarbete med Skogsstyrelsen arrangera eftermiddagsseminarier om
granskogsbruk för skogstjänstemän i södra Sverige
Åter till sidans början
|