Långsiktiga effekter

Start Uppåt Kontakt

 

Långsiktiga effekter av olika intensitet i föryngringsarbetet

Bakgrund

Investeringar i form av föryngringsåtgärder skall betala sig i form av ökad produktion och/eller bättre virkeskvalitet. Ofta avgörs föryngringsåtgärders framgång i termer av tillväxt och överlevnad under de första två-fem åren efter plantering. Det har visat sig att tillväxten under de första åren efter plantering inte nödvändigtvis behöver vara korrelerat till tillväxt i det slutna beståndet. Därför är det troligen oftast för tidigt att dra slutsatser om framtida produktion från föryngringsförsök som bara beskriver tillväxten under fem år. Dock är föryngringsförsök sällan designade för att följas under lång tid och effekten på tillväxt i det mogna beståndet är svår att utforska.  

Föryngringsåtgärders effekt på produktion i det slutna beståndet kan sammanfattas i fyra möjliga utfall:

Typ A - Jämfört med en obehandlad kontroll medför föryngringsmetoden att plantornas tillväxt ökar direkt efter planteringen och att tillväxten i det slutna beståndet är högre än i kontrollen. Föryngringsmetoden har alltså medfört en höjning av ståndortens produktionsförmåga eller att ståndortens produktionsförmåga tas tillvara på ett bättre sätt. Ett exempel på Typ A respons är insekticidbehandling vid plantering på färska och ettåriga hyggen. Överlevnaden för obehandlade plantor understiger ofta 20% medan överlevnaden för de insekticid behandlade plantorna överstiger 80%. Den låga överlevnaden för obehandlad kontroll innebär att det tar längre tid för beståndet att uppnå full slutenhet eller att full slutenhet aldrig uppnås.  

Typ B - Jämfört med obehandlade plantor medför föryngringsmetoden en förhöjd tillväxt under de första åren efter plantering men ingen mätbar tillväxteffekt i det slutna beståndet. Föryngringsmetoden har inte medfört någon höjning av ståndortens produktionsförmåga eller utnyttjande av potentiell produktionsförmåga. Exempel på Typ A kan vara markberedning som ofta medför en snabbare plantetablering och ökad tillväxt under de första åren efter plantering. När plantan väl är etablerad har markberedningsfläcken eller harvspåret liten effekt på plantans tillväxt eftersom huvuddelen av rötterna befinner sig utanför den störda markytan.

Typ C - Jämfört med obehandlad kontroll medför föryngringsmetoden en förhöjd tillväxt åren efter plantering men en försämrad tillväxt i det slutna beståndet. Detta medför att föryngringsmetoden resulterar i att total produktionen blir densamma eller lägre än kontrollens. Exempel på Typ C är markberedningsmetoder som innebär ökat läckage av näringsämnen med en framtida näringsbrist som följd.

Typ D - Jämfört med obehandlad kontroll medför föryngringsmetoden minskad tillväxt under de första åren efter plantering. Exempel på Typ D är herbicidbehandling som även sätter tillbaka de planterade plantornas tillväxt.

Valet av föryngringsmetod bör göras med hänsyn till vilken av ovanstående effekter som kan förväntas. Det är dock ofta svårt att avgöra hur mycket som måste investeras i föryngringsarbetet. Denna osäkerhet medför ofta överinvesteringar. 

Planerat arbete

bulletEtt gammalt hjälpplanteringsförsök skall utnyttjas för att studera effekt av luckig föryngring på volymproduktion och virkeskvalitet i granungskog.
bulletModellstudier skall göras för att studera volymproduktionens och totalekonomins beroende av olika intensitet i föryngringsarbetet. Exempel på föryngringsmetoder som skall studeras är planttyp, markberedning, plantering under skärm, risrensning planteringsförband mm.
 

 

Skicka e-post till Urban Nilsson med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
Senast ändrad: 10 januari 2006