|
|
|
|
BakgrundGallring utförs idag året runt. En orsak är industrins behov av färskt virke, en annan är gallringens mekanisering och en tredje orsak är önskemål om små virkeslager vid fabrik. Dock kan skadebilden skilja sig åt beroende på vilken tid på året man avverkar. För att kunna få ett jämt virkesflöde till industrin krävs att man kan minska skadorna vid gallring och att skadebilden inte skiljer sig mellan olika årstider. Stora resurser har lagts ner på forskning om den påverkan på bestånd, träd och mark som ny avverkningsteknik vid gallring medfört. En inriktning har varit att studera maskinernas påverkan på mark och rotsystem med mål att få fram en skonsammare terrängmaskin. Andra inriktningar har varit att studera stickvägarnas effekter på tillväxt, att studera skador på stammar och rötter och skadornas betydelse för svampinfektioner, trädens tillväxt samt kvalitetsnedsättning av virket. En del av forskningen har varit av generell natur medan andra insatser snarare har varit uppföljningar av befintliga maskinsystem. Detta innebär att en del av det arbete som utförts snabbt har blivit inaktuellt. Påverkan på mark och risken för skador på träd varierar med årstiderna. Förutsättningarna för spårbildning är helt olika vid tjälad och otjälad mark. Likaså kan nederbörd, tjällossning mm påverka uppkomsten av spår. Under trädens tillväxtperiod torde träden var känsligare för yttre påverkan än vid andra delar av året. Det är också troligt att samma skada på ett träd får olika effekt vid skilda årstider. Det är möjligt att kådflödet, som varierar med årstiderna, har betydelse för hur lätt skador uppstår och hur allvarliga de blir. Årstiden kan också ha påverkan på gallringens utförande. Under höst och vinter kan mörker, och därmed dålig sikt, påverka gallringens utförande och därmed frekvensen av skador. Viktigt är också att rötsvampars spridning varierar med årstiderna. Det mest kända exemplet är rottickan, vars spridning genom sporer är mycket större under sommaren än under vintern. Gallringsmaskinerna i sig varierar och olika maskintyper, storlek, utrustning, vikt, liksom förarnas skicklighet och utbildning påverkar skadornas omfattning. Hur arbetet planeras, hur stickvägar dras, vilken stickvägsbredd som används etc, påverkar också resultatet. Träden och beståndet drabbas av skador. Men samtidigt påverkar beståndets egenskaper såsom trädslag, träddimensioner, täthet och tidigare beståndsbehandling, både antalet skador och betydelsen av uppkomna skador. Tätheten och trädens fördelning, och då särskilt om beståndet är gallrat tidigare eller inte, påverkar risken för skador. Sikten är olika i olika bestånd beroende på täthet, ålder och trädslag. Likaså är betydelsen av skador olika i olika trädslag och åldrar. I äldre bestånd är oftast stickvägar redan anlagda och sikten är bättre än i unga bestånd. Samtidigt är träden större vilket medför större kraft i ett fallande träd i ett äldre bestånd jämfört med ett yngre.
Om du vill ha mer information kan du kontakta: |
|
