|
|
|
|
Stubbehandling i slutavverkningVi har inte kunnat påvisa något samband mellan rötfrekvensen vid slutavverkning av den föregående generationen och rötfrekvensen i den nya generationen fram till första gallring. Röta sprids mellan två efterföljande generationer men det är inte klart vilka stubbar som är ansvariga för spridningen mellan generationerna. Vid slutavverkning av bestånd med förhållandevis lite röta vid stubbskäret finns många friska stubbar. Om slutavverkningen utförs vid den tid på året då sporer sprids finns en risk att friska stubbar blir infekterade. Således är det möjligt att alla stubbar ur den förra generationen kan bidra till spridningen i nästa generation. Genom att behandla stubbarna vid slutavverkning skulle det vara möjligt att minska spridningen mellan generationer. För att en behandling av stubbarna vid slutavverkning skall vara ekonomiskt försvarbar måste vi veta vilka stubbar som sprider smittan vidare. Stora kostnader läggs idag ner på att utföra stubbehandling med medel verksamma mot rottickans sporer. Om behandling av slutavverkningsstubbar skulle påbörjas ökar denna kostnad. Idag används urea, bor och pergamentsvamp i Sverige. Det finns för och nackdelar med alla preparaten. Borsalt har visat sig ge skador på vegetationen runt stubben. Urea orsakar ofta korrosionsproblem på appliceringsutrustning och är svårhanterligt. Nya resultat visar att urea verkar genom att höja pH-värdet på stubben till en oacceptabel nivå för att rottickans sporer skall gro. Möjligen finns det andra billigare och mer lämpliga preparat att använda för att erhålla denna pH-höjning? HyggesvilaRotrötans spridning mellan generationer är ett problem som kanske kan påverkas genom att ändra hyggesvilans längd. Det är möjligt att ett par års förlängd hyggesvila kan göra att risken för spridning mellan generationerna minskar i takt med att rötterna på infekterade stubbar bryts ned. MarkberedningMarkberedning är ett sätt att förbättra möjligheterna för en snabb och säker föryngring. Flera studier har dock visat på en ökad risk för angrepp av rottickan i bestånd planterade på markberedda ytor med rötangrepp i den förra generationen. Detta skulle kunna bero på att infekterat material kan friläggas och spridas i marken vid markberedning. Risken för att en markberedning skall förvärra angreppen i den nya generationen kan variera mellan metoder. Det är av största intresse att fastslå förhållandet mellan markberedning och rötangrepp i den nya generationen. Om markberedningen har betydelse för rötangreppen i den nya generationen är det av intresse att hitta en metod som kan säkerställa en effektiv och frisk föryngring. PlanteringEfter markberedningen följer ofta plantering. Sannolikt påverkas plantans mottaglighet för angrepp av rottickan både av rötternas status och plantans vitalitet. Barrotsplantor som utsatts för rotbeskärning är mer känsliga för angrepp av olika patogener, vilket ur detta perspektiv gör täckrotsplantor intressanta.
Om du vill ha mer information kan du kontakta:
Jonas Rönnberg
Internet: Jonas.Ronnberg@ess.slu.se |
|
