|
|
|
|
Lägesbeskrivning för Granprogrammet till och med augusti 2005RotrötaÅterigen, jämfört med tidigare år, ägnades något mindre tid åt fältarbete och mer tid åt att sammanställa de resultat som tidigare samlats in. I arbetet har huvudsaklig fokus lagts på p-formen i Norrland, det så kallade Åtvidabergsförsöket, nya isolat för stubbehandling och den rekommenderade spor koncentrationen, röjningsstudien, och avrapportering av täckningsgradsförsöket, liksom de nya isolaten för stubbehandling. Mattias Berglund har ägnat en stor del av tiden till att färdigställa sin doktorsavhandling. I och med ett förtjänstfullt försvar av densamma avslutas även Brattåsstiftelsens projekt vid institutionen. Utvecklingen av en rötmodell fortsatt med testkörningar av den prototyp med användargränssnitt som baseras på en serie fastställda förutsättningar. En rapport publicerades internationellt under året. I projektet har under det senaste året huvudsakligen arbetat Mattias Berglund, Jonas Rönnberg, Egle Petrylaite (deltid), samt Gudmund Vollbrecht (deltid och finansierad av IKEA). · Hur sprids rotröta mellan olika grangenerationer?· Är infektion via slutavverkningsstubbar ett reellt problem och är det lönsamt att behandla slutavverkningsstubbarna mot infektion?Åtvidabergsförsöket Gallringsförsöket har slutavverkats och prover tagits från alla rötinfekterade stubbar. Isolering av individerna har skett och under vintern -03 påbörjades en kartläggning av utbredningen på parcellerna. Kartläggningen avslutades under våren 2004. Syftet med försöket är att inhämta bättre information om spridningen i ett bestånd mellan men också vertikalt i träden. Försöket skall även följas i den kommande generationen för att ge bättre information om spridningen mellan generationer i ett trakthyggesbruk. Det tänkta långliggande försöket är nu i planeringsstadiet och skall genomföras i samarbete med markägare och produktionsforskare på SLU. Under året påbörjades även en sammanställning av tillgängliga data, ett arbete som sannolikt kommer att fortgå under 2005 och in på 2006. ”Gräva-ned”-försöket Syftet med studien är att samla mer information om spridningen mellan generationer - kan spridningen mellan gamla stubbar ur den förra generationen, både gallringsstubbar och slutavverkningsstubbar, ske tidigt, och är det någon skillnad mellan arter i den nuvarande generationen? Försöket las ut under sommaren -01 genom att rötade bitar av gran grävdes ned på oinfekterad mark. Marken planterades sedan med gran och hybridlärk. Försöket ägnades ett visst underhåll under sommaren -02, liksom sommaren -03, i form av ogräsbekämpning och mätning av plantornas tillväxt, kalamiteter etc. Inget nytt gjordes under 2004 annat än bevakning av planteringen. Utvärderingen var planerad först till 2005 men kommer av ekonomiska skäl att tvingas skjutas på framtiden. Berglund, M.,
200X. Infection of young Norway spruce and hybrid larch planted on
Heterobasidion infested agricultural soil. In prep. not Är infektion via slutavverkningsstubbar ett reellt problem och är det lönsamt att behandla slutavverkningsstubbarna mot infektion?Rottickans spridning mellan generationer och stubbehandling vid slutavverkning Bara långsiktiga försök verkar kunna ge det slutgiltiga svaret på om stubbehandling vid slutavverkning har en avsedd effekt på den kommande generationen. Eftersom resurser för långsiktiga försök är svåra att erhålla och svar på frågan önskas snabbt tror vi oss med dagens kunskap kunna få hjälp genom att skapa en teoretisk modell. För modellen utnyttjas material från tidigare undersökningar vid institutionen och annan känd kunskap. I samarbete med främst finska forskare under senhösten -02 och vintern -03 har dynamiken i rottickans spridning diskuterats och riktlinjer för en modell dragits upp. Preliminära beräkningar presenterades vid det traditionella stubbehandlingsmötet på Ultuna, Uppsala, 5 mars 2003. Flera frågetecken i fråga om det grundläggande materialet kvarstår. Därför har det beslutats att skjuta på publiceringen av tillgängligt material tills kompletterande information har erhållits, förhoppningsvis under hösten 2005. Den tidigare planen löd 2004 men på grund av problem att erhålla nödvändig information om lokalerna tvingades detta beslut revideras. o
Långsiktigt försök planerat, Åtvidaberg m fl. Beräknad rapport om
ca 20 år. Hur skall gallringsstubbar behandlas för att minimera risken för infektion av rotröta?Täckningsgradsförsöket Syftet med denna studie var att avgöra skillnaden i effektivitet mellan olika täckningsgrad vid stubbehandling mot rotticka. Försöket avslutades under 2003 och det viktigaste resultatet var att full täckning måste eftersträvas vid stubbehandling. Resultaten har presenterats både vid en SNS-konferens tidigare år samt även under stubbehandlingsseminariet i Uppsala under våren 2003. En sammanfattande artikel har sänts till Forest Pathology för möjlig publicering. Artikeln blev under år 2004 reviderad och accepterad såsom mycket intressant. Nya isolat för stubbehandling I det s.k. ”Täckningsgradsförsöket” (se ovan) var effekten av pergamentsvampsbehandlingen (Rotstop) mot rotticka sämre än vad som förväntats och vad som observerats i flera tidigare studier. Med anledning av detta bestämdes att ett antal ”nya” individer av pergamentsvamp skulle testas vid stubbehandling i fält. Dessa ”nya” individer isolerades ursprungligen i skogarna runt Uppsala. De testades mot rotticka i labb och har även testats i fältförsök både i Sverige (Holmer pers. komm.) och i Finland (Korhonen pers. komm.). Det fanns dock ett behov av ett mer omfattande fältförsök. I studien inkluderades även två formuleringar av Trichoderma. Trichoderma är ett artkomplex med ett 30-tal arter av svampar som visat antagonistiska egenskaper mot bl.a. rotticka. Båda formuleringarna innehöll arterna T. harzianum och T. polysporum. Trichoderma används i Sverige framför allt för bekämpning av gråmögel (Botrytis cinerea) på jordgubbar. Försöket som lades ut under september 2002 inventerades under senvåren 2003. Resultatet visade att två av de ”nya” individerna av pergamentsvamp hade signifikant bäst effekt mot rotticka. De två Trichoderma formuleringarna hämmade inte rottickans etablering. En ny Rotstop-produkt baserat på den bästa individen av pergamentsvamparna i detta försök lanseras under 2004 av Verdera Oy för användning i Sverige. En artikel för möjlig publikation skrevs och blev accepterad för publicering i Scandinavian Journal of Forest Research i första numret 2005. Sporisolatkoncentrationen Som en följd av studien med nya isolat försökte funktionen till del också klargöras genom ett så kallat sporisolatkoncentrations-försök. Genom att vid en vanlig stubbehandling behandla olika närliggande stubbar med olika många sporer av de olika pergamenstvampsindividerna söktes svaret på om det nya isolatets förmåga att naturligt producera fler sporer gav ett bättre resultat. I undersökningen som ännu ej är avrapporterad befanns det gamla isolatet ge minst lika bra resultat som det nya. Måhända beror detta på det förhållandevis låga sportrycket vid tidpunkten för försökets utläggning. Arbetet kommer att sammanfattas i ett examensarbete under 2005. Berglund, M. & Rönnberg, J. 2004.
Effectiveness of treatment of Norway spruce stumps with
Phlebiopsis gigantea at Kan pergamentsvamp bromsa upp spridningen av rotröta i redan infekterade bestånd?Hur snabbt växer rotröta i rötter och stamved och hur snabbt sprids rotröta i ett bestånd?I ett försök som lades ut 1995 på Tönnersjöhedens försökspark studerades rottickans tillväxthastighet från infekterade träd till intillstående oinfekterade träd samt från infekterade stubbar till intillstående oinfekterade träd. Dessutom studerades om pergamentsvamp kan användas för att sanera infekterade stubbar. Resultaten har bearbetats och redovisats i en proceeding som presenterades muntligt vid IUFRO’s 10:e internationella rotrötekonferens i Quebec, september 2001. Ett manuskript är publicerat i Scandinavian Journal of Forest Research. Resultaten från studien visade att det troligen inte är möjligt att samera infekterade stubbar med behandlinga av pergamentsvamp i efterhand eftersom tillväxthastigheten för pergamentsvamp inte var avsevärt snabbare än för rottickan. Vidare så visade studien att rottickans spridning i avverkade stubbar var snabbare än i levande träds rötter. En gallring av rötskadade träd kan därför skynda på rottickans spridning i beståndet. Pettersson, M., Rönnberg, J., Vollbrecht, G. &
Gemmel, P. 2003. The effect of thinning and Phlebiopsis
gigantea stump treatment on the Vid vilken minsta stubbdiameter fås spridning av rotticka till angränsande träd?Idag finns det 1,2 miljoner ha skog i Sverige där det finns ett akut röjningsbehov (SUS 2001). Många av dessa röjningar är eftersatta med en ganska stor diameterspridning i bestånden. I vissa fall kan det vara svårt att dra gränsen för när ett avverkat träd ska betraktas som en klassisk röjnings- eller gallringstubbe. Kanske bör en del av dessa eftersatta röjningar betraktas som gallringar ur röthänseende och stubbehandlas. Vi vet att ju större stubbytan är desto fler blir infektionerna av rottickan. Det är dock inte klart vid vilken ålder och storlek som dessa infektioner får betydelse för spridningen till det kvarvarande beståndet. Syftet med detta försök är att fastställa vid vilken ålder och stubbdiameter som en stubbe kan utgöra en potentiell inkörsport för rottickan och dess vidare spridning i beståndet via rotkontakter efter en röjning/gallring. I försöket avses att studera hur omkringstående träd smittas av en känd individ av rotticka applicerad på stubbar av olika diametrar och åldrar. Försöket lades ut på lokaler med skilda boniteter och diameterspridning belägna i mellersta Sverige (Värmland) under sensommaren/hösten 2003. Vi har tidigare påtalat en del intressanta skillnader mellan norra och södra Sverige. Ett bestånd med en viss diameter i södra Sverige har troligtvis inte samma ålder som ett bestånd med samma diameter i norra Sverige. Vedegenskaperna hos träden varierar med åldern och är en faktor som påverkar resultaten. Med ett försök som bygger på bonitetsklasser istället för åldersklasser och en given diameter torde denna skillnad mellan norra och södra Sverige ändå kunna beräknas. Detta samtidigt som en högre statistisk säkerhet uppnås och försöket blir billigare. Utvärdering är planerad till 2008. En del av materialet utgjordes av en pilotstudie som undersöktes sommaren 2004. Det kunde konstateras att den artificiella infektionen hade lyckats om än något sämre än hoppats.
Berglund, M. & Rönnberg, J., 200X.
Limits in size and age of Norway
spruce trees for Heterobasidion spore infection and subsequent Diverse frågorP-formen i Norrland - potentialen för rottickans P-typ att infektera stubbar och träd i norra Sverige Rottickan förekommer i Sverige i två arter, traditionellt kallade typer, S-typen och P-typen. S-typen infekterar framförallt gran och finns i hela landet medan P-typen är mer generell i sitt värdval och kan infektera gran, tall, björk m.fl. P-typen har i Sverige inte påträffats norr om Mälardalen och orsaken till detta är inte känd. Ett försök lades ut under sommaren 2002 för att studera P-typens potential att infektera och växa i stående granar och granstubbar utanför sitt naturliga utbredningsområde. Stubbar och träd i Skåne och i Jämtland infekterades artificiellt med P-typen och S-typen. Varje träd och stubbe infekterades med både S-typen och P-typen. Syftet var att undersöka om P-typen växer sämre i relation till S-typen i norra Sverige än i Södra Sverige. Stubbarna inventerades två gånger, dels hösten 2002 och i juni 2003. Träden inventerades en gång under sommaren 2003. Materialet har analyserats och en rapport har skrivits. Den finns tryckt i Mattias Berglunds avhandling men är ännu inte inskickad för publikation i någon internationell tidskrift. Resultaten visade att P-formen kan växa i stående träd i norrland i lika hög grad som i södra Sverige. Däremot etablerade sig sporer av P-formen dåligt på stubbar och så var fallet i båda delar av landet. Resultaten från studien svarade således inte på frågan om P-formen inte spridit sig till norr på grund av ett temperaturberoende. Andra möjliga spridningsvägar för P-formen än genom färska stubbytor Resultaten från det ovanstående försöket antydde att P-formens sporer gror dåligt på stubbytor av gran. De praktiska åtgärder som görs för att förhindra rottickans spridning (t.ex. stubbehandling) är baserade på att stubbytorna utgör den viktigaste spridningsvägen. Därför sågs det som viktigt att gå vidare med denna fråga. Då försöket ”P-formen i Norrland” inte var designat för att studera denna fråga i detalj genomfördes en pilotstudie för att undersöka saken vidare. Två granbestånd i Skåne valdes ut. I dessa bestånd togs prover från rötade träd och från stubbar från en gallring som gjordes under sommaren 2004. Rotticka isolerades från träd och från sporinfektioner på stubbarna. De isolerade svamparna testades sedan i labb för att se om de var P eller S-form. Det visade sig att P-formen i medeltal dominerade inne i de stående träden medan denna art var ovanlig i stubbinfektioner. Detta tyder på att andra spridningsvägar för denna svamp i granbestånd kan vara underskattade. Undersökningen kan resultera i nya studier med implikationer för dagens rekommendationer för stubbehandling. Behandling av tallstubbar mot sporinfektion av rottickan – nödvändigt eller inte i Sverige? I flertalet länder i Europa behandlas tall mot sporinfektioner av rotticka vid avverkning. I Sverige behandlas bara gran. För att snabbt utreda om det fanns någon biologisk grund för att inte behandla tallstubbar i Sverige, i.e. tallstubbar blir inte infekterade av rottickan i Sverige, undersöktes stubbarna ett halvår efter avverkning på tre lokaler från Mälardalen och söderut i Sverige. På alla lokaler återfanns infektioner av rottickan. På flera lokaler var antalet infektioner så stort att spridning i bestånden inte kan uteslutas. Resultaten sammanfattades i ett examensarbete vid institutionen. Betydelsen av rottickans sporinfektioner på tallstubbar för det kvarvarande beståndet, vare sig det är blandbestånd eller rena tallbestånd var dock oklar varför vidare studier initierades under året i form av ett examensarbete. Resultaten från detta arbete blev klara under våren 2004. Undersökta tallbestånd visade generellt på kraftiga rötangrepp och att det kan vara lönsamt att stubbehandla även i tall. Under 2005 fortgår arbetet med att färdigställa en rapport för möjlig internationell publicering. Vidare studier är dock nödvändiga för att till fullo avgöra rottickans betydelse i svenska tallbestånd. Rotröta i ett trädslagsförsök i Danmark I Danmark finns ett stort trädslagsförsök som lades ut på 1960-talet och som är spritt på 13 olika lokaler runt om i landet. Försöket har avvecklats men slutrapporten återstår att sammanställa. Rötobservationer som gjorts har dock inte varit entydiga och materialet är svårt att tolka. Av det skälet finns i nuläget finns ingen plan för när ev. publicering skall ske. Under året utvärderades ett annat trädslagsförsök i Danmark (se även Rönnberg et al. 1999 ”Incidence of butt rot i a tree species…” Scand. J. For. Res.). Planen var att resultaten från denna andra gallring skulle sammanställas under året 2004. Statistiska problem har dock gjort det nödvändigt att skjuta detta arbete på framtiden. Det är i nuläget oklart hur stort problemet med materialet är och danskarna har nu bett om hjälp. Rönnberg, J., Gemmel, P., Vollbrecht, G. &
Elfving, B., 200X. Management of Norway spruce to reduce the
incidence of
FöryngringI föryngringsprojektet arbetar Karin Johansson (100%, Post Doc) och Fredrik Nordborg (40%, post Doc). Karin jobbar med ett projekt som avser att belysa interaktionseffekter mellan markberedning, plantstorlek och genetik. Fredrik jobbar med att utveckla en föryngringsmodell för planterade granplantor. Förutom Karin och Fredrik så arbetar Ola Langvall och Urban Nilsson med föryngringsfrågor i Granprogrammets regi. Kan man nå bättre totalekonomi genom nya kombinationer av olika föryngringsåtgärder, t.ex. små plantor i kombination med intensiv preparering av planteringspunkten?Interaktion mellan markberedning och plantstorlek I fältförsök i Skogaby och Asa undersöktes effekten av olika planttyper och markberedningsmetoder. Karin har redovisat försöket i sin disputation och även skickat in ett manuskript för publicering i Scand. J. For. Res. Försöket visade dels att små plantor kan, med rätt markbehandling, etableras väldigt snabbt och ta in en del av försprånget som de större plantorna hade vid planteringstillfället. Ett frågetecken är dock vad som händer när markberedningsfläckarna växer igen. Försöket indikerade att de små plantorna kan vara känsligare för konkurrens än större plantor ett par år efter plantering. Vidare så visade försöket att de små plantorna är mycket känslig för ”dålig” hantering före plantering vilket kan medföra logistiska svårigheter för denna typ av plantor. Interaktion mellan genetik och markberedning Skogsforskare har länge sökt efter den s.k. GxE effekten, det vill säga interaktion mellan genetik och miljö. I ett fältförsök på Tönnersjöheden undersöktes ifall det finns skillnader mellan genetiskt material i responsen på markberedning och flistäckning. Detta försök har också redovisats i Karins avhandling och ett manuskript är accepterat för publicering i New Forests. Resultaten visade att det finns stora genetiska skillnader i plantetablering men att interaktionen genetik x markberedning var liten. Bra individer var bra både i omarkberedda och markberedda planteringspunkter. Effekter av planttyp och genetiskt material Inför vegetationsperioden 2003 etablerades ett nytt föryngringsförsök. I det försöket, som lades ut i samarbete med Sveaskog, skall effekter av olika planttyper och genetiskt material på etablering och tillväxt studeras de första tre åren efter plantering. Efter första vegetationsperioden fanns mycket små skillnader mellan de olika planttyperna men resultaten efter andra vegetationsperioden visar att starpot växer bättre än hiko som i sin tur har haft bättre tillväxt än barrotsplantor och plug+1 plantor. Johansson, K. Söderbergh, I., Nilsson, U. & Allen,
H. L. 2005. Effects of scarification
and mulch on establishment and growth of six Vilken eller vilka tillväxtfaktorer begränsar planterade plantors etablering och hur skall en snabbare etablering kunna erhållas?Tillväxtpotential hos planterade granplantor För att veta vad som är bra nog vid plantering av gran är det viktigt att veta hur snabbt planterade granplantor kan etableras och växa under optimal förhållanden. För detta ändamål har Karin och Fredrik har fått pengar från C.F. Lundströms stiftelse till att undersöka tillväxtpotentialen hos planterade granplantor. Försöket kommer att läggas ut på Asa försökspark under våren 2006. I försöket ingår bevattning och gödsling samt olika planttyper. Vegetationskonkurrens Effekten av herbicidbehandling, gödsling och bevattning för planterade granplantor studerades i ett fältförsök i syfte att undersöka betydelsen av konkurrens mellan granplantor och hyggesvegetation. Resultaten visade att herbicidbehandling hade stor positiv effekt på plantornas etablering och tillväxt medan gödsling och bevattning endast i ringa grad påverkade plantornas tillväxt. Försöket redovisades vid en konferens i Nancy och har publicerats i Ann. For. Sci. Plantering utan markberedning Tillsammans med Sveaskog etablerades ett fältförsök i syfte att studera plantering utan markberedning. I Hyggesåldersförsöket finns resultat som indikerar att plantor planterade i omarkberedd mark växer lika bra som plantor planterade efter högläggning om planteringen görs på färska hyggen utan konkurrerande vegetation och om plantorna är väl insekticidbehandlade. Ett frågetecken är dock ifall det är möjligt att överföra dessa resultat till praktiska planteringar där insekticidbehandlingen ibland inte lyckas fullt ut. I syfte att studera detta etablerades 9 fältförsök i praktiska planteringar med och utan markberedning samt med barrot- respektive täckrotsplantor. Förutom analyser av de planterade granplantornas överlevnad och tillväxt skall också etablering och tillväxt av naturligt föryngrade lövplantor analyseras. Försöket är tänkt att följas i 3-5 år. Resultaten efter en vegetationsperiod visar att tillväxtskillnaderna mellan plantor planterade med och utan markberedning är små. Däremot har plantorna som planterats utan markberedning klart högre andel skador av snytbagge än plantorna som planterats i hög eller harvspår. Klimatkammarstudie – plantstorlek x miljö Karin har under 2004-2005 genomfört ett försök i klimatkammare för att studera interaktioner mellan plantmaterial och vattenhushållning. För detta ändamål har ett mindre bidrag erhållits från Tryggers forskningsstiftelse. I klimatkammarförsöket undersöktes interaktion mellan plantstorlek och vattenhushållning. Försöket kommer att redovisas under hösten 2005. Flistäckning När institutionen för sydsvensk skogsforskning startades i slutet av 80-talet etablerades ett antal försök med plantering av gran efter flistäckning. Syftet med studien var att studera effekter av täckodling med flis på plantornas etablering och snytbaggeskador. Dessa försök har aldrig blivit redovisade. Därför har vi gjort en bearbetning och sammanställning av resultaten som skall publiceras under hösten 2005.
Högbom, L., Nilsson, U., & Nilsson,
U. 2002. Nitrate dynamics after clear felling monitored by in vivo nitrate
reductase activity Vilka för- respektive nackdelar finns med plantering av gran under tallskärm?Plantering under tallskärm 1 Under våren 2002 slutfördes en revision av ett föryngringsförsök som lagts ut i samarbete med Skogsstyrelsen. Försöket syftar till att undersöka möjligheten att använda granplantering under tallskärm (kombinationsmetoden) på mellanboniteter (T26-T28) i syfte att skapa en blandskog av gran, tall och björk. Preliminära resultat visar att de planterade granplantornas överlevnad påverkats positivt av plantering under skärm. Det är dock tveksamt om det med denna föryngringsmetod går att skapa en blandskog eftersom de planterade granarna växer alltför bra i förhållande till de naturligt föryngrade tallarna. Resultaten har redovisats under seminariedagar och skall också redovisas genom publicering i en vetenskaplig tidskrift. Plantering under tallskärm 2 Ett 40-tal praktiska granplanteringar under tallskärm har utvärderats i två examensarbeten. Syftet med dessa arbeten var att studera möjligheten att skapa blandskog av tall, gran och björk med kombinationsmetoden samt hur betydande eventuella produktionsförluster jämfört med granplantering på hygge är. Resultaten visar, liksom ovan nämnda studie, att det i Götaland kommer att bli svårt att röja fram en blandskog av tall och gran eftersom de planterade granarna växer för bra i förhållande till de naturligt föryngrade tallarna. Däremot verkar det vara både lättare att få en riklig mängd naturligt föryngrade tallar och en liten höjdskillnad mellan tall och gran i Bergslagen. Plantering av gran under tallskärm 3 I ett exjobb redovisar Christer Jacobson effekt av markberedning och skärm på N-mineralisering samt planterade granplantors tillväxt och N-upptag. Tillväxt, N-upptag och N-mineralisering påverkades positivt av inversmarkberedning både på hygge och under skärm medan skärm påverkade plantornas tillväxt negativt samtidigt som N-mineralisering var opåverkat. Analyserna redovisas i institutionens examensarbetsserie. Dessa resultat kommer dessutom att ingå i en djupare redovisning av för- respektive nackdelar med plantering av gran under tallskärm. Nilsson, U., Karlsson, M. & Örlander G. 200X.
Establishing mixed forests by planting
of Norway spruce seedlings under Scots pine Vilken potential finns att med hjälp av intensiva föryngringsmetoder minska heterogeniteten i ungskogen?Regionwide 7 I ett stort föryngringsförsök i sydöstra USA jämfördes intensiva föryngringsmetoder (herbicid, markberedning och gödsling) med mindre intensiva. Resultaten visar att det finns stora möjligheter att med föryngringsintensiteten påverka ungskogens heterogenitet. Nilsson, U. & Allen, H.L. 2003.
Short- and long-term effects of
site preparation, fertilization and vegetation control on growth and stand Vad innebär ett lägre stamantal i granplanteringar för framtida produktion, virkeskvalitet och ekonomi med och utan komplettering med naturligt föryngrade björkar?Interaktion mellan planteringsförband och gallringsprogram Oriana har tillsammans med Cristofer inventerat ett förbandsförsök på Tönnersjöhedens försökspark som har gallrades under vintern 2003/2004. Syftet med studien var att se i hur hög grad det går att ”förbättra” kvaliteten i beståndet efter gallring i de glesa förbanden genom höggallring. Resultaten från studien, som kommer att publiceras under 2005, visar att glesa förband tillsammans med ett koncentrerat uttag av förväxande träd i första gallringen kan ge ett väl så gott ekonomiskt resultat som konventionella planttätheter och gallringsprogram. Hjälpplantering Ett annat gammalt försök som bearbetats och redovisats inom Granprogrammet är de hjälpplanteringsförsök som anlades av Pelle Gemmel i slutet av 70-talet. Försöken har nu kommit upp till förstagallringsstadiet och en slutredovisning gjordes under 2004. Resultat från denna slutredovisning visar att den produktionshöjande effekten av hjälpplantering är mycket liten aven vid plantering i relativt stora luckor. Resultaten är sammanställda i ett manuskript som skall skickas till en vetenskaplig tidskrift. Effekten av luckiga föryngringar på framtida virkeskvalitet Oriana skall också studera effekten av luckiga föryngringar vad gäller virkeskvalitet för träd som står nära luckor respektive längre in i beståndet. Till det skall ett hjälpplanteringsförsök som lades ut i slutet av 70-talet utnyttjas. Försöket har nyligen gallrats och mätningar avseende virkeskvalitet gjordes under hösten 2004. Oriana arbetar för närvarande med att bearbeta de sista proverna och skall därefter sammanställa resultaten. Publicering är planerad till hösten 2006. Effekten av inblandning med björk i granplanteringar I en simuleringsstudie har vi undersökt möjligheten att använda naturligt föryngrade björkar som komplement i granplanteringar. Resultaten i korthet visar att björkarna som lämnas kvar efter röjning skall vara av ungefär samma höjd som granarna. Vidare så visar resultaten att björkarnas konkurrens motsvarar granarnas, dvs man kan byta ut gran mot björk och få samma effekt i diameterfördelning och kvalitetsdaning. Agestam, E., Karlsson, M. &
Nilsson, U. 2005. Mixed Forests as a Part of Sustainable Forestry in Sweden J.
Sust. For. Vilka effekter får viltbete för produktion och kvalitet i sydsvenska granplanteringar.Rådjursbete I ett försök undersökte Jonas Bergqvist mfl. betydelsen av rådjursbete för planterade granplantors framtida tillväxt och kvalitet. Slutsatsen av denna studie blev att höjdtillväxten påverkas endast i ringa grad, till viss del beroende på att rådjuren företrädesvis väljer att beta vitala (gröna) plantor. Därmed hämmas tillväxten för de vitala plantorna så att de växer ungefär lika fort som de mindre vitala plantorna som rådjuren väljer att inte beta. Kvalitetsnedsättning i form av sprötkvist kunde konstateras i högre utsträckning för de betade plantorna men sprötkvisten var lågt ansatt och bedöms ha mindre påverkan på framtida ekonomiskt utbyte. Försöket har redovisats i en vetenskaplig tidskrift (Scand. J. For. Res.) samt vid flera exkursioner och seminarier. Jonas har också studerat interaktion mellan föryngringsmetoder, plantvitalitet och viltebete på granplantor i hyggesåldersförsöket. Slutsatsen blev att ju vitalare plantorna var till följd av god skogsskötsel, desto större var risken för viltbete. Därmed är det inte sagt att det skulle vara en god idé att åstadkomma gule, ickevitala plantor för att undvika viltbete. Det är troligen bättre att åstadkomma snabb plantetablering med god tillväxt så att plantorna snabbt kommer ur plantstadiet. Denna studie har redovisats vetenskapligt i New Forests samt vid flera exkursioner och seminarier. Bergquist, J., Kullberg, Y and, Örlander, G.
2001. Effects of shelterwood and soil
scarification on deer browsing on planted Norway spruce
GallringI gallringsprojektet arbetar två doktorander Cristofer Walentin och Oriana Pfister. Cristofer arbetar med att undersöka tillväxteffekter vid gallring i gran medan Oriana arbetar med virkeskvalitetsfrågor. Dessutom har Eric Agestam, P-M Ekö, Ulf Johansson och Urban Nilsson jobbat med gallringsfrågorna med varierande intensitet. Hur stor skada på kvarstående träd orsakar dagens gallringsmetoder vid gallring i granskog av olika ålder?Vilken effekt har mekaniska skador på framtida kvalitet och på intäkter i kommande gallringar/slutavverkning.Hur påverkas den ekonomiska analysen om hänsyn tas till diameterfördelning i beståndet?I gallringsprojektet har vi genomfört en litteraturstudie som koncentrerat sig på svenska och nordiska rapporter om skador vid gallring i gran. Den viktigaste slutsatsen från litteraturstudien var att det i stort sett saknas studier av dagens gallringssystem. Dessutom har en litteraturstudie över stam och rotskadors omfattning samt betydelse för framtida virkeskvalitet nyligen publicerats (Vasiliauskas, Forestry 74, 2001). Vasiliauskas slutsats var att mekaniska skador har en avgörande betydelse för det skadade trädets framtida kvalitet och värde. Han redovisar 18 studier där frekvensen skador som drabbats av missfärgning eller röta har studerats. I de allra flesta studierna har mer än 50 % av skadorna drabbats och i flera fall har närmare 100 % av skadorna drabbats. Svampen (främst Blödskinn) sprider sig snabbare i virket på goda boniteter än på sämre och snabbare i unga träd än i äldre och i värsta fall kan mer än hälften av trädets volym vara påverkat. Cristofer har genomfört en surveystudie i ett trettiotal gallringar syfte att studera omfattningen av mekaniska skador i sydsvenska grangallringar. Resultaten visar att skadenivån vad gäller stamskador och rotskador är relativt hög men att avvikelser förekommer. Det har dock inte gått att relatera höga frekvenser av stamskada till någon variabel som vi har tillgång till. Data har analyserats och ett manuskript är färdigställt vilket skall publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Analyserna visar att det finns ganska mycket pengar att tjäna på att minska skadorna i gallring. Cristofer är för närvarande barnledig och publicering av resultaten planeras därför till hösten 2005. Walentin, C., Nilsson, U., and
Nordfjell, T. 200X. Damage due to thinning in Norway spruce plantations in
southern Sweden. Vilka fysiologiska parametrar är viktiga för att förklara gallringsreaktionen hos enskilda träd?Gallringsreaktion Våren 2002 anlades ett nytt gallringsförsök på Tönnersjöhedens försökspark. I försöket ingår gallringsstyrkorna 70 %, 30 % och 0 % uttag av grundytan. Med hjälp av data från detta gallringsförsök skall Cristofer bidra till förståelsen av gallringsreaktion. Han registrerar förändringar av trädens morfologi och försöker sätta detta i relation till ljus-, vatten- och näringstillgång. Preliminära resultat efter två vegetationsperioder visar att tillväxten under första vegetationsperioden efter gallring var lägre än vad som kunde förväntas utifrån absorberat ljus i de gallrade parcellerna. Under andra året var produktionen per absorberat ljus i nivå med den ogallrade kontrollen. Cristofers studie planerades att pågå under fyra vegetationsperioder med avrapportering under vintern 2005-2006. Dock omkullkastades dessa planer av orkanen Gudrun som helt ödelade vissa delar av försöket. En slutmätning har gjorts under våren 2005 men på grund av Cristofers barnledighet kvarstår det planerade redovisningsdatumet. Tilläggas kan att tillräckligt med data har samlats in trots Gudruns härjningar för att kunna få fram ny och intressant information om gallring i granskog. Walentin, C. Thinning in Norway
spruce. Effects on morphology, allocation and growth. Hur påverkas framtida virkeskvalitet av gallringsprogrammet?Oriana skall studera virkeskvaliteten efter olika gallringsprogram i ett GG-försök som avverkades under vintern 2005. Den centrala frågan i denna studie är ifall årsringsmönstret har stor betydelse för virkeskvaliteten och ifall det är en faktor att räkna med när man bestämmer gallringsprogrammet. Mer konkret så är frågan om jämna årsringsbredder som fås vid ett gallringsprogram med många men lätta gallringar producerar bättre virke än ojämna årsringsbredder efter ett gallringsprogram med få men hårda gallringar. Träd har avverkats och provstockar skall transporteras till ett sågverk för provsågning. Även för detta projekt har orkanen Gudrun haft vissa följdverkningar. Tre GG-försök i gran har skadats så allvarligt att de inte kan fortsätta att mätas. Vi har från Formas fått ett akutbidrag för att ta hand om stockar för provsågning på liknande sätt som Oriana skall göra. Detta projekt sker i samarbete med Robert Kliger från Chalmers. Provsågning av samtliga stockar kommer att ske under hösten 2005. Vilka effekter har gallringsstyrka, stickvägar, tidigt huvudstamsurval och schematiskt urval vid gallring i granskog?Analys av de nordiska blocken i IUFRO RG 1.05.05 grangallringsförsök (SNS-projekt) Skovsgaard, J.P. Nilsen, P. & Johansson, U. Nordic IUFRO thinning experiments in Norway spruce. Datainsamling 2004, skrivs 2005.
NaturvårdUnder 2004 och 2005 har Matts Lindbladh jobbat 40 % med projektet och Markus Abrahamsson har arbetat 100% med undantag för under hösten 2004 då Markus var föräldraledig och arbetade 20%. Det är klarlagt att dagens nivåer av död ved i produktionsskogarna är försumbar jämfört med naturskogar. Många skogslevande arter lider av denna brist, och ett stort antal vedlevande arter är hotade (rödlistade). En av de vanligaste naturvårdsåtgärder för att råda bot på detta är att ställa högstubbar. Vi har i detta projekt valt att i första hand studera nyttan av högstubbar för vedlevande skalbaggar, vilket är den artgrupp som kanske mest lider av bristen på död ved. Projektet är uppdelat i fem delprojekt.Medför högstubbar ökad biodiversitet på region- och landskapsnivå?Ska högstubbar ställas även i normal produktionsskog eller bara vid värdekärnor, dvs. utspridd eller koncentrerad naturvård?Att ställa högstubbar av gran och björk vid slutavverkning - det omgivande landskapets betydelse för faunan av vedlevande skalbaggar Fem områden i södra Sverige med en dokumenterat förekomst av många rödlistade arter har valts ut för att representera landskap med hög biodiversitet av vedlevande skalbaggar. I varje område valdes två avverkningar där högstubbar ställdes av gran och björk. I det omgivande produktionslandskapet valdes två avverkningar, också dessa med högstubbar av gran och björk. På varje hygge placerades under sommaren 2002 och 2004 fönsterfällor vid tre högstubbar av respektive gran och björk (totalt 80 fällor). Dessutom placerades två fällor fritt på tio hyggen i närheten som helt saknar kvarlämnad död ved. Fångsten från sommaren 2002, men inte från 2004, har artbestämts och preliminäranalyserats. Totalt fångades 37 291 individer under det första året, uppdelat på 385 arter varav 37 var rödlistade. Under höst och vinter 2004/2005 har en examensarbetare vid namn Meelis Seedre (från Estland) sållat bark från alla högstubbar enligt ovan. Totalt fångades 4179 individer från 67 arter, varav 9 var rödlistade. Skalbaggsfaunan mellan gran- och björkstubbarna var olika och medeltalet funna arter mellan dem var signifikant skiljt (4,6 respektive 5,5 på gran och björk). Ingen skillnad förelåg mellan hyggena i olika landskapstyperna eller mellan olika regioner, inte heller mellan stubbar av olika diameter. Arbetet är skrivet och klart och inlämnat till examinator. En substratjämförelse mellan hög- och lågstubbar från slutavverkning I detta projekt vill vi undersöka om högstubben (vid slutavverkning) som substrat är till nytta för vedlevande skalbaggar, eller om det bara är vedytan i sig som spelar roll. D.v.s. behöver barken/veden nödvändigtvis sitta på en högstubbe? Om så inte är fallet är den ökningen av yta bark som lämnas via de högstubbar som ställs försumbar jämfört med ytan som finns redan finns på ”lågstubbar”. På åtta hyggen som slutavverkades under vintern 00/01 har åtta hög- och lågstubbar sållats på bark under mars/april 2003. Dessa har alltså varit tillgängliga för de vedlevande skalbaggarna under två vegetationsperioder. På högstubbarna har sållats både i lågstubbehöjd och i brösthöjd. Åtta hyggen som avverkats vintern 02/03 har sållats på samma sätt som ovan under hösten 03. Resultaten visar att alla substrat-typer hade ett flertal unika arter och att de uppvisar stor skillnad i skalbaggsfaunan, dvs. lite överraskande visade det sig att även högstubbarna verkar erbjuda olika typer av habitat som utnyttjas av olika arter. Arbetet är inne i sitt slutskeda och ett manuskript kommer att skickas till en internationell tidskrift inom kort. Abrahamsson, Lindbladh &
Niklasson. 200X. The diversity of saproxylic beetles on high-stumps of Picea
abies and Betula spp. in different Att ställa högstubbar i Gallring, en motiverad naturvårdsåtgärd?Utvärdering av naturvårdsnyttan av att ställa högstubbar i gallring Att ställa högstubbar vid gallring är numera en av de allra vanligaste naturvårdsåtgärderna i skogsbruket. Trots detta saknas det vetenskapliga studier som visar att det är en effektiv och välmotiverad åtgärd för att befrämja biodiversiteten av vedlevande organismer. I detta projekt studerar vi i vilken grad vedlevande skalbaggar utnyttjar granhögstubbar som ställs i gallring, samt om det är någon skillnad, med avseende på artsammansättning, mellan högstubbar i förstagallring och sistagallring, dvs. spelar dimensionen/åldern någon roll. Försöket genomförs i 12 gallringar i Kronobergs och Hallands län, 6 vardera första- och sista-gallringar. I varje gallring har 30 högstubbar mätts in. Sållningen var tänkt att göras två gånger i varje bestånd, 15 stubbar hösten 2003 och 15 stubbar hösten 2005. Detta för att se om det är någon förändring över tiden vad gäller arter och individantal. Den första sållningen genomfördes som planerats, men stormen i januari 2005 har blåst ner ungefär hälften av gallringarna, vilket gör att sållningen hösten 2005 kommer att ske i mindre omfattning. För att vi ska få en uppfattning om vilka arter som rör sig i bestånden, men som inte utnyttjar stubbarna, har två fönsterfällor placerats i varje bestånd. Detta delprojekt finansieras i huvudsak med anslag från Tryggerska stiftelsen.
Lindbladh & Abrahamsson. Saproxylic
beetle fauna in high-stumps of Spruce from first and third thinning.
Medför skillnader i allokering och trädslagsval av högstubbar inom och mellan granbestånd skillnader i naturvårdseffektivitet?Högstubbar och grot i olika landskap En företeelse som ökat under de senaste åren är grottäckt (d.v.s. insamlandet av grenar och toppar) på hyggen på näringsrika marker. Får detta några konsekvenser för den biologiska mångfalden? Denna studie syftar till att se om det finns skillnader, och i så fall vilka, vad gäller artsammansättningen av vedlevande skalbaggar i grot och högstubbar. Vi kommer även att undersöka om det finns någon skillnad i artsammansättning mellan högstubbar i olika diameterklasser. Undersökningen görs i samarbete med Mats Jonsell (Entomologiska institutionen, SLU Uppsala). Undersökningen baseras på sju färska hyggen i södra Sverige. På dessa sju hyggen har vi undersökt den vedlevande skalbaggsfaunan i högstubbar genom sållning. På samma hyggen har även sållats en mängd grot, samt har grot tagits in i labb för att utkläckning av skalbaggar som lever i detta substrat. Materialet samlades in under hösten 2002 och artbestäms av Mats Jonsell.
Lindbladh, M, Abrahamnsson, M &
Seedre, M (manuskript) Saproxylic beetles in artificially created high-stumps of
spruce and birch Påverkas skalbaggsfaunan som utnyttjar högstubben av om trädet som blir högstubbe är rötat eller ej vid tillskapandet?Skapandet av högstubbar innebär en kostnad för skogsägaren då den värdefulla rotstocken blir kvar i skogen. Detta har lett till att man i möjligaste mån försöker göra högstubbarna av träd av låg kvalitet och gärna av träd som är angripna av rotticka (Heterobasidion annosum). Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader i skalbaggsfaunan mellan rötade (av H. annosum) och icke rötade högstubbar (detta gäller vid avverkningstillfället). Studien är förlagd till 10 Småländska hyggen med 10 granhögstubbar på varje. Hälften av högstubbarna var ruttna redan vid avverkningstillfället och hälften friska. Hyggena var avverkade under avverkningssäsongen 2000-2001. Hyggena valdes ut sommaren 2003 och prover togs i fält som senare odlades i laboratoriet för bekräftelse på fältobservation huruvida de var rötade eller icke rötade vid denna tidpunkt. Utgångspunkten för undersökningen är att rötan endast har betydelse för arter som utnyttjar veden, varför ingen barksållning eller fönsterfälleuppsättning kommer att ske. Fyra stubbar på varje hygge (två rötade och två icke-rötade) nätades in i fält under höst/vinter 03/04. Dessa satt uppe under hela vegetationsperioden 2004 men majoriteten blåste dessvärre sönder. Vi har därför i mars 2005 tagit in delar av 40 stubbar (hälften rötade) från hyggena och hängt upp dessa inomhus med nät omkring för utkläckning av skalbaggarna. Detta delprojekt genomförs i samarbete med Jonas Rönnberg i institutionens rotrötegrupp. Abrahamsson, Lindbladh &
Rönnberg. The effect of root rot of Heterobasidion annosum on high stumps of
Picea abies on the fauna Vad medför högstubbar och naturvårdsträd för kostnad (i form av minskad produktion och avverkningsintäkter) och effektivitet (biodiversitet per satsad krona) i granbestånd med dominerande produktionsmål respektive bestånd där naturvårdsmålet har hög prioritet?Pengar har sökts hos Skogssällskapets forskningsfond för analys av naturvårdsträd
GranskogsbruksmodellEn viktig del av Granprogrammet är utvecklandet av en granskogsbruksmodell. Denna modell kommer att sammanfatta ny och befintlig kunskap i datorprogram som förhoppningsvis skall vara lätta att använda. Granskogsbruksmodellen skall ha följande huvuddelar: plantetablering, ungskogsutveckling, beståndsutveckling, skador (rotröta, storm, övriga skador) naturvård och ekonomi. En första version av granskogsbruksmodellen var klar i mitten av december 2004 men modellen skall vidareutvecklas och testas innan den släpps för allmänt bruk. Vi beräknar vara klara med detta arbete i början av 2006. För att kunna färdigställa Granskogsmodellen i god tid före programmets avslutande har Nils Fahlvik anställts på heltid inom programmet. Att sammanställa befintlig kunskap om överlevnad och tillväxt hos planterade granplantor på hyggen i södra Sverige i en föryngringsmodellKontakter har knutits med forskare från Nya Zeeland, USA och Skottland och en gemensam etablerings- och tillväxtmodell för radiatatall, loblolly pine, sitkagran samt vår gran skall konstrueras, dock med vissa lokala anpassningar. Den gemensamma modellen skall till viss del vara mekanistisk, d.v.s. fysiologiska samband skall användas för att prognostisera framtida tillväxt. Fredrik Nordborg har varit gästforskare vid University of Canterbury, Christchurch, Nya Zeeland under ett halvt år. Där har han utvecklat föryngringsmodellen tillsammans med Euan Mason och Joe Landsberg. Föryngringsmodellen kommer att ingå som en del av föryngringsmodellen men skall också kunna köras separat för analyser av plantetablering. Samtidigt med utvecklandet av tillväxtmodellen har en empirisk modell för prediktion av snytbaggeskador tagits fram. Den har använts i Skogsstyrelsens konsekvensberäkningar av permetrinförbudet. En preliminär version av modellen har testats vid seminarier med relativt gott utfall. Risken för frostskador predikteras med en modell som har utvecklats av Ola Langvall, Urban Nilsson och Mats Hannerz (SkogForsk). Modellen beräknar risken för frostskador beroende på läge i landet, genetiskt material samt olika skogsskötselåtgärder som skärm, markberedning och planttyp. Nordborg, F. & Mason, E. 200X.
Modeling establishment and growth of planted
Norway spruce in southern Sweden. Att vidareutveckla Kenneth Nyströms ungskogsfunktioner till att gälla planterad granskog i södra SverigeFör ungskogsutvecklingen används en ungskogsmodell som utvecklats av Nils Fahlvik och Kenneth Nyström (SLU, Umeå). De har tagit fram nya funktioner för utveckling av planterad gran i södra Sverige. Detta arbete sker i samarbete med forskningsprogrammen Fiberskog och SUFOR.
Fahlvik, N., Nyström, K. Growth
function for the development of young Norway spruce, Scots pine and birch in
southern Sweden. Att utveckla en modell för framskrivning av diameterfördelningarFör beståndsutvecklingen använder vi Björn Elfvings nyutvecklade funktioner för enskilda träds tillväxt. Dessa kompletteras med P-M Ekös grundytetillväxtfunktioner (ProdMod). ProdMod har testats ordentligt och har visat sig ge mycket robusta prognoser av planterad granskogs grundytetillväxt och skall därför användas för att staga upp de prognoser som görs på enskilda träd. Att sammanställa befintlig och ny kunskap om rotröta i planterad granskog i södra Sverige i en rotrötemodell samt att inkludera andra skador i framskrivningarnaJonas Rönnberg arbetar med utvecklingen av en rotrötemodell vid sidan av försöksverksamheten. Ett paket med förutsättningar och antaganden har tagits fram i samarbete med flera andra organisationer i Europa. En prototyp har tagits fram och ett interface för att testa modellen för finska och svenska bestånd har skapats av finska kollegor. För ungskogen kommer Bert-Åke Näslunds skadefunktioner att användas. För de mogna skogen används P-M Ekös avgångsfunktioner. Pukkala, T., Möykkynen, T., Thor, M., Rönnberg, J.
& Stenlid, J., 200X. Modeling infection
and spread of Heterobasidion annosum in Att utveckla en modell för ekonomisk analys av gallring och slutavverkning i granbeståndFör ekonomin behövs en apteringsmodell som kan beräkna värdet av enskilda träd. Existerande avsmalningsfunktioner skall användas (Edgren&Nylinder). Apteringsmodellen är flexibel i den meningen att olika uppsättningar av prislistor och sortiment kan anges. Apteringsregler skall också kunna ändras av användaren. I första versionen kommer virkeskvaliteten att beskrivas med hjälp av statistiska samband. Vi tittar på hur stor andel av botten- och toppstockar som har en viss kvalitetsklass för träd av en viss storlek vid en given övre höjd (16 m). Den kvalitet som då ansätts trädet är den kvalitet som kommer att följa trädet under hela dess livstid. Timmerkvaliteten beskrivs också med mer mekanistiska variabler som årsringsbredd, kvistgrovlek grönkrongräns, skador, stamkrök, förekomst av reaktionsved/kompressionsved samt mikrofibrillvinkel. Dessa variabler kommer inte att påverka den kvalitetsklass som ansätts till respektive träd utan istället redovisas för sig i tabeller och diagram. För detta arbete kommer de resultat som Oriana tar fram att vara en viktig pusselbit. Efter beräkning av kvalitet och dimensioner på enskilda stockar beräknas kostnader och intäkter för respektive gallring och slutavverkning. Kostnaderna beräknas med hjälp av kostnadsfunktioner som kan ändras av användaren. Att utveckla indikatorer för naturvård/rekreation som kan användas som utdataNaturvården i modellen skall beskrivas som avsatt areal för bårder, grupper mm, naturvårdsträd och högstubbar i samband med gallring och slutavverkning samt lövträdsareal (upp till 30 % av grundytan). Intäkterna i form av naturvård skall beskrivas med hjälp av ett biodiversitetsindex medan kostnaderna beräknas som skillnaden mellan aktuell intäkt och intäkt för ett rent granbestånd utan naturvårdshänsyn.
InformationExkursioner och seminarier Den stora informationsinsatsen under 2001 var exkursionen som vi genomförde den 25-26 september. Det var ca 80 deltagare på exkursionen som genomfördes på och i anslutning till Tönnersjöhedens försökspark. På exkursionen redovisades dels resultat som har tagits fram inom Granprogrammet och dels resultat som tagits fram inom det tidigare programmet för Sydsvensk skogsforskning. Exkursionen får anses som lyckad och vi har efteråt fått en hel del positiva omdömen. Under våren 2002 genomförde vi en turné i södra Sverige där vi har informerat om verksamhet inom Granprogrammet. Turnén har arrangerats i samarbete med Skogsstyrelsen på sex orter (Kristiansstad, Borås, Uddevalla, Växjö, Jönköping och Västervik). Respektive skogsvårdsstyrelse har stått för inbjudning mm och vi har stått för programmet. Vi tycker att detta samarbete har fallit mycket väl ut. Det har varit ett femtiotal åhörare på respektive ort och de har varit mycket intresserade av vårt budskap. Jonas och Mattias B har arrangerat en tvådagarsexkursion om rotröta i Jämtland. Exkursionen lockade ca 40 deltagare och gav ett visst efterspel med artiklar i lokaltidningen, Skogsland och tidningen Skogen. Under februari 2004 hölls fyra skogskvällar för markägare i Jämtland i samarbete med SVO. Kvällarna blev väl besökta med en toppnotering i Östersund med ca 150 närvarande. Förutom dessa riktade satsningar har vi deltagit vid ett stort antal seminarier och exkursioner som arrangerats av andra. I september 2005 var Granprogrammet arrangör för en exkursion med temat föryngring i Toftaholm och Asa. Kurser Vi har gett kurser i plantetablering, naturlig föryngring och röjning för SVS-personal (tre dagar). Dessa kurser har också varit öppna för personal från det praktiska skogsbruket. Tyvärr så har deltagandet från det praktiska skogsbruket varit lågt och vi hoppas på att en intensiv reklamkampanj skall öka intresset för att delta i dessa tredagarskurser. Personal från granprogrammet har också varit inblandade i en kurs i skogsproduktion för personal från Södra. Under höstterminen 2005 och vårterminen 2006 kommer vi att ge en web-baserad fempoängskurs i ämnet skogsproduktion som riktar sig till skogstjänstemän i Sydsverige. Vi har fått 15 anmälningar och första gemensamma träffen kommer att vara i mitten av september 2005. Demonstrationsytor Personal från Granprogrammet har varit inblandad i utvecklandet av demonstrationsytor för vilt- och föryngringsforskning på försöksparkerna i Asa och Tönnersjöheden. Planer finns också att anlägga ytor för att demonstrera röjning i ungskog. Hemsida och webbok Vår hemsida har publicerats men fortfarande återstår mycket arbete med den innan den blir vad vi har tänkt oss. För att förbättra hemsida kommer specialister på institutionen att anlitas. Arbetet med web-boken går framåt. För närvarande finns sju kapitel publicerade, ca fem manus är klara för publicering och ytterligare lika många är i manuskripform. Gunilla Oleskog är editor för web-boken (20%). DoktoranderI Granprogrammet har fem doktorander varit anställda nämligen Mattias Berglund (rotröta), Karin Johansson (föryngring), Cristofer Wallentin (gallring), Oriana Pfister (virkeskvalitet) och Markus Abrahamsson (naturvård). Av de fem har Karin och Mattias redan disputerat medan de övriga fortfarande jobbar med avhandlingarna. Cristofer har blivit försenad ett år på grund av barnledighet och kommer att disputera under våren 2007. Markus har också blivit försenad på grund av flera omgångar med barnledighet och på grund av utlandsvistelse. Han kommer att disputera under hösten 2007. Oriana håller tidtabellen men eftersom hon anställdes sent (med pengar från Formas) kommer hon också att disputera efter Granprogrammets avslutande, d.v.s. våren 2008. |
|
